söndag 26 januari 2014

Sidan 3


1, Total Assbreakers "Snutas" (Nässjö 1996)

Följande scen utspelar sig i Nässjö sent 1990-tal: – Det här går fan inte, skallen sprängs snart! Sångaren i det purfärska bandet Total Assbreakers har ont. Det kostar på att skrika ”Snutas” för full hals. Inspelningen pausas. Sångaren plockar fram en palestinasjal, virar den så många varv det går runt skallen och knyter åt ordentligt. En näve painkillers sväljs ner med pissljummen folköl och inspelningen fortsätter. Resultatet blir den enda demon med Total Assbreakers. Bandet spelade aldrig live och en av höjdpunkterna var 10/10 i Sörlings Svinstia!

2, Mind of hate "Fuck the pigs" (Norrköping 1995)

Mind of hate bildades sommaren 1994 och framförde sin första spelning 20 minuter senare. Två låtar rasande hardcore punk på 45 sekunder vardera levererades av Skinny på sång och bas, Ribbe på gitarr och Jojje på trummor. Bandet gör sig genast ett namn i Norrköpings punkkretsar. Kort därefter spelas en demo in bestående av fyra låtar om hat, tristess och allmänt asocialt beteende. Hösten 1994 ansluter sig Frigge till bandet. I början av 1995 spelas ytterligare en demo in. Inspelningen läggs på is eftersom ljudteknikern är en komplett idiot. Några månader senare spelas en ny demo in och Skinny tar med sig Crucifix platta ”Dehumanization” för att ljudteknikern ska fatta. Inspelningen blir bra och tre av låtarna medverkar på ”Distortion to hell again”. Japanska Infernal Records släpper den nyinspelade demon och en live kassett. Någon gång under 1996 läggs bandet ner.

3, AKIS (Antikapitalistiska insatsstyrkan) "Nolltolerans" (Skellefteå 2000)

Det började med att nån la vantarna på en samling som följde med ett nummer av Close-Up, med band från Dolores, Black Sun och Distortion. Mob 47, Skitsystem och Atomvinter vände upp och ner på alla begrepp. Hur snabbt och rått gick det att spela punk egentligen? Detta första möte med käng ledde till att AKIS bildades. En slafsig powertrio som spottade ur sig låtar med flygbladstexter och grissång. Planlöst och spontant spelades två kassetter in, som märkligt nog fick fina recensioner i Sörlings Svinstia och byttes runtom i världen. Sen tog gymnasiet slut och luften gick ur.

4, Lebemäns "Redo för slakten" (Nässjö 1994)

Lebemäns var svaret på saknaden av ett lokalt incitament för dåtidens tempo att få utrycka sig med hjälp av punkens kraft. Fyra grabbar från småländska skogarna startade Lebemäns hösten 1992 i en replokal i Nässjö. David Melin gitarr och sång, Tomas Svensson gitarr och sång, Tobias Gustafsson bas och Rickard Amrén trummor var ett kompisgäng som kom från olika musikaliska bakgrunder, allt från death metal till pop. 1993 släpps en fem låtarsdemo. Responsen var mycket positiv, den svenska punkscenen var åter på väg tillbaka med stormsteg vilket resulterade i ökat intresse även för Lebemäns. 1994 släpps ”Redo för slakten”, denna demo blir Lebemäns genombrott med flertal speltillfällen och även medverkan på diverse samlingsskivor och band. 1995 spelar Lebemäns in ”Demo 1996” vilket resulterar i ett försök att blanda in det engelska språket på låten ”I can’t tell”. ”Demo -96” blir den sista inspelningen Lebemäns gör, efter 1997 går sakta men säkert Lebemäns i graven. Bandmedlemmarna forsätter med sina andra band eller via nya projekt, Bland annat kan man återse dem i Vermin, Benighted, Stillwater & In the clouds.

5, Amok "Det är punk" (Lund 1996)

Amok kom tyvärr aldrig att ha någon större betydelse för den svenska HC/punkscenen. Däremot har bandet haft en väldigt stor betydelse för mig personligen. Åren vi höll på kommer jag aldrig att glömma. Från det att vi som 12-åriga snorungar började spela ihop till det att vi som 19-åriga manboys lade ner verksamheten. Tack därför till medlemmarna i Amok och alla som på något sätt stöttade eller hjälpte bandet. /Rasmus Alnemark Malmö 2013

6, Unarmed "Unarmed" (Färjestaden 1995)

Allting började i slutet av 1993 under namnet Ockuperad Lya, ett råpunkband som inte hade några fasta medlemmar, utan lånade in lite olika folk från andra band och spelade in demos på löpande band. 1994 fick bandet sin andra fasta medlem, sångaren "Joppe", då bara 13 år. Unarmed var bildat. Under resans gång har tre inspelningar gjorts med cirka 50 låtar, några 7" har getts ut och mycket glädje utspelats. Parallellt gick sen Ea och Joppe över och spelade med 3-Way Cum, vilket till slut blev Unarmeds ände. Unarmed slutuppställning: Ea trummor, Joppe sång, Matte bas och Emil gitarr.

7, QK "Snutslakt" (Varberg 1995)

Eftersom det inte fanns några likasinnade - råpunx - i Varberg var det bara att ta saken i egna händer. Tretton fyllda och inspirerad av punkens DIY-anda slängde jag ihop några låtar och lirade in på syrrans bandare. ”En myra i röven” skickades till kanske tre tidningar, alla med gula fula handgjorda omslag. Efter att ha manglat i diverse band gick flyttlasset i början av 2000-talet till Malmö för att studera klassisk gitarr på musikhögskolan. Ett par år senare började jag att spela i Driller Killer och var sedan med och grundade Lautstürmer och Korsfäst, varav de två senare är mest aktiva i dag.

8, Truckers "Riot" (Stockholm 2001)


Stockholmsbaserade Truckers spelade konstskolepunk med pöbelinfluenser under 1997-2002. Släppte två singlar. Kissade i John Norums rökmaskin. Hade mustasch. Ligger numera sida vid sida på botten av ett hav av ljummen turklivs-öl. Döda men drömmande.

9, Flakes "Four walls and one floor" (Linköping 1995)

Flakes startades 1992 av tre No Means No dyrkande ungdomar i Linköping: David trummor, Andreas sångoch gitarr samt Nicke bas. Nicke kom närmast från Fisheye. David och Andreas hade spelat tillsammans i VFI. Efter ett år tröttnade David och Sveden från Raped Teenagers hoppade in på trummor. Flakes fortsatte på den inslagna banan men adderade mer melodi och Devo-dyrkan i låtskrivandet. Två demokassetter släpptes tätt inpå varandra varav låten här kommer från alster nummer två. 1995 släppte vi vår första mcd ”Sliding along that slippery slope” som gavs lysande recensioner i bland annat amerikansk punkfanzinet Flipside. Året efter släpptes fullängds cd:n ”What do you call that noise”. Bra recensioner men ett svalt publikmottagande gjorde att vi tröttnade. Sverige var inte redo för oss. 2001 återbildades Flakes med Andreas och Sveden från originalsättningen. En 7"ep ”Straight jacket” och en demo-cd senare lade vi av 2008. 2012 beslöt Andreas och Sveden för att återuppta Flakes under namnet Vice Versa. Singelsläpp väntas till hösten 2013. Vice Versa: ettprojekt.bandcamp.com

Sörlings Svinstia – Flakes - Four walls and one floor

10, Fudge Wax "Wave trasher" (Halmstad 1995)


Historien om Fudge Wax började sent 1993 eller tidigt 1994, därom tvistar de inblandade. Tre ynglingar samlades för att försöka spela punk på svenska under namnet Syster Yster, snabbt ändrades språket till engelska och namnet till Fudge Wax. Mattias (gitarr och sång) var den drivande bakom förändringen, han var den enda med erfarenhet av sitt instrument och en scenvana från indiepopvärlden och hade en gammal Beach Boys-inpirerad låt som han ville testa. Martin (trummor) och Tobias (bas) var mer av glada nybörjare som med iver tog sig an den nya inriktningen. Demokassetter spelades in och ett intensivt spelande på de lokala scenerna i Halmstad med omnejd tog fart. Kollegorna i Falkenbergs Venerea tipsade Norrköpingsetiketten Brööl Records som fick ta del av Fudge Wax skakryddade punkpop. Bandet cd-debuterade på samlingen ”Tjöplusta 2”. Andra kassetten spelades in och Brööl ville ha mer av Fudge Wax, vilket resulterade i två egna skrivsläpp för dem i samarbete med Empty Records. Det blev ett par rundor ner i Europa för Fudge Wax. 1997 var dock sagan om kolan all. Martin fortsatte till Burnscape, Crawl Back In och Ormarr. Mattias tog med sig Fudge Wax saxofonist Peter till Wilson. Ny hemvist för Tobias blev Daily Distortion, Spoiled och Vindicate This! Fudge Wax återförenades för en kväll härom året för en spelning på Punkjävlar II i Halmstad.

11, The Mockingbirds "No one is innocent" (Sölvesborg 2001)

Vi drog igång The Mockingbirds när Turbos och Franckes gamla band Käftsmäll gick i graven sommaren 2000. Från början spelade en kille som heter Björn trummor men när han stack utomlands tog vi in Kim på trummor och blev ett band på riktigt. Vi var ganska ambitiösa där i början och gjorde massa demos och var jävligt flitiga med att skicka dessa till skivbolag och annat. Det här var ju på tiden när det fortfarande såldes en del skivor och punkband faktiskt kunde bli "signade"... Det blev aldrig så mycket med det där och vi kom heller aldrig utomlands och spelade. När vi väl släppte vårt debutalbum 2007 hade luften på många sätt gått ur av medlemsbyten och musikaliskt experimenterande och psykisk ohälsa... Det var jävligt kul under de flesta av de där åren, och inget ont om alla senare medlemmar, men det var de där första åren som var The Mockingbirds. No one is innocent var en av de allra första låtarna vi skrev och frågan är om det någonsin blev så mycket bättre. Nu kör vi fort som fan innan snuten kommer! /Papa Franz, våren 2013

Sidan 4


söndag 19 januari 2014

1, Dead Generation "
Dead Generation" (Bollnäs 2000)

Linck jobbade på Termap. I rengsjö. Där plastade man i saker. I dag är han hundägare. Johan fick en höjdar tjänst på Volvo. Där han blev måttligt populär. I dag är han ölbryggare. Petrus knegade på Nibo Caravan efter succén med DG. Han är i dag en populär säljare där och säljer dagligen husvagnar. bor i skogen.

2, Odd Company
 "24 hours intensive" (
Gällivare 2002)

Ovanför polcirkeln spelar man snabbare för att hålla värmen. Odd Company skövlade runt i Malmfälten när seklet var ungt och gjorde tre studioinspelningar av varierande kvalitet. Ibland packades den orangea Volvon och grabbarna drog ut på vägarna. På Övertorneå camping kunde man leva rockdrömmen ända in i kaklet. Senare spreds bandmedlemmarna ut över landet, men har ibland lirat ihop i olika konstellationer då man råkat befinna sig på samma plats vid samma tidpunkt.

3, Time Out "Sick cause" (
Köping 1998)

Vi startade efter det sedvanliga fylleskarvandet i mitten på 1997. Medlemmar var då Memphis (gitarr och sång) Emrik (trummor och sång) Macke (gitarr) och Steve (bas). Efter en tids repande släppte vi 1998 "A Histories Warning..." Demon. Vi fick riktigt bra respons på den och spelade en del live fram tills 1999 då medlemmarna skingras eftersom Emrik flyttar till Malmö och de övriga åker till LA under nästan två år för att plugga musik. Där vi fortsatte med Dan Welby på trummor och diverse gästsångare. Vi fick kontrakt med Mediattack Records i Usa och släpper via dom tre stycken mini-cds ”Histories …”, ”Our lives are no dream..." och "It Continues". Time Out har väl egentligen aldrig lagt av utan vilar bara...

onsdag 8 januari 2014

4, Kontrovers "Statushysteri" (Lund 1996)

1996 startade Simon, Matte, Zigge och Jonas KONTROVERS. En första demo spelades in på Rodrigos kassettporta, och det var traditionell kängpunk som gällde. Stefan började, Zigge lämnade, Fredrik började, Carin började, Jonas lämnade, Rodrigo började. Några skivor släpptes och några turnéer gjordes. 2006 repade Kontrovers senast. Vi släppte: 1996 – Demo ”Krigets Offer” (DIY), 1999 – Skendemokrati, 7” (Putrid Filth Conspiracy), 2000 – Split w/ Beyond Description, 7” (Crust As Fuck Records), 2000 – "S/t", lp/cd (Putrid Filth Conspiracy), 2002 – Split w/ Mass Separation, 7” (Instigate, Sounds Of Betrayal), 2003 – "När spelreglerna ändras", lp/cd (Putrid Filth Conspiracy)

5, Antabus "Hail the new dawn" (Tidaholm 1998)

Antabus 1996-1999... Micke gitarr och sång, Magnus bas och  Masken trummor. Vi släppte en split 7'' med Hellshit, en egen 7'' och några kassetter. Samt medverkan på ett gäng samlingskassetter/skivor. Låten som är med här är ifrån våran sista inspelning som gjordes i början av 1998, och är tidigare bara utgiven på diverse kassetter. Bandet självdog väl mer eller mindre när Masken flyttade till Oslo men några spelningar gjordes med Jocke från Affray på trummor. Tack även till Krille som var med i början på bas. Masken och Magnus spelar nu i Sub Alert och Micke blev Mo och är nu med i Liptones.

6, DS-13
 "DIY or die (live)" (
Umeå 2000
)


D.S.-13 (alias Demon System 13) splittrades som de flesta rockband på grund av sprit, sex och kärlek. Sista spelningen gjordes i Minneapolis, USA, 29/12 2002. Då hade gruppen funnits i sex år. Under de åren fick vi många fiender och än fler vänner. Bandet gjorde 200 konserter (Europa, USA, Japan), ett tiotal skivor, och skrev 138 stycken låtar. Många briljanta, många halvdana. Bandet överproducerade och hade inget kritiskt urval i skapandeprocessen. Men vi trodde jävligt hårt på det vi gjorde: DIY hardcorepunk. Låten här heter just ”DIY or die” och skrevs 1998. Vi spelade den på varje gig vi gjorde efter det. DIY or die är ett slagord som är lika vitalt i dag, 2013. Det borde vara varje kulturutövares mantra i all evighet. Liveupptagningen är gjord på Nykult, Nyköping, 15/1 2000. En magisk afton. Släpptes på kassetten ”Live in Fucktown”. I dag hittas D.S-13-medlemmarna i AC4, UX Vileheads, Invasionen, Sänkt och Bad Nerve. Väl mött.

7, Constipation (Up Your Ass!) "Berta" (Valdemarsvik 1996)

Constipation (Up Your Ass!) var ett punkband i Valdemarsvik i mitten av 1990-talet. Vi var några kompisar som hade musikintresset som gemensam nämnare och trots att ingen av oss kunde spela något instrument så var spelglädjen stor. Vi bytte även medlemmar och bandnamn vid flera tillfällen.  Vi gjorde en enda ordentlig spelning, på fritidsgården i Valdemarsvik, men blev avslängda av scenen efter bara någon låt då arrangören tyckte att det lät förjävligt.  Vi spelade in en demo genom att ställa en vanlig kassettbandspelare mitt i replokalen och tryckte på "rec". Resultatet blev "Microlax". Gruppen upplöstes efter det och medlemmarna gick skilda vägar pga flytt mm. Idag är det ingen av medlemmarna som spelar musik. Maria jobbar som förskollärare i Valdemarsvik, Milla är personlig assistent i Värnamo, Anders har eget promotionbolag och Mikis jobbar som parkeringsvakt i Norrköping."

8, Moralens Väktare "Grus i maskineriet" (Halmstad 1996)

Halmstadbandet Moralens Väktare existerade ett par år i mitten av 1990-talet, med bas på Sturegymnasiets estetiska linje. Flera medlemmar kom från Kvibille, flera spelade tillsammans i andra band. MV var en del av trallpunkvågen och hävdade i en intervju att ”vi klär våra texter i rödgrön batik”. En kuriös detalj: demon gästas av klasskompisen Christopher Amott som senare gjorde världskarriär i dödsmetallbandet Arch Enemy. Efter gymnasietiden spreds medlemmarna för vinden. Richard är musikalartist i Berlin, Dennis undervisar i ljudteknik och Niklas är redovisningschef på ett företag i Åmål. Rasmus och David blev forskare, i historia respektive filosofi. 

tisdag 7 januari 2014

9, Atomångest "Ni kan ta era jävla bomberjackor och dra åt helvete" (Fagersta 1997)

Atomångest var: Andreas Andersson sång, Anders Dahlberg trummor, Per Almqvist gitarr och Magnus Larnhed bas. När demon skulle spelas in så valde Larna att åka och bada istället, detta sågs inte på med blida ögon av bandet så efter det fick han kicken. Så jag tror att det är Pelle som spelar bas på demon om jag inte minns fel. Vi släppte ju även som en 7" på Zorch/Swingin Singles Club med en blandning av låtar ifrån demon och lite nya låtar, på den tror jag att det var  Fredrik Mudda Johansson (känd från Happy Farm) som spelade bas. Singeln såldes under parollen "Sämre låtar och sämre ljud än på demon". Bandet spelade live ungefär fem gånger.

10, Absolute Bastards "Sverige Sweden Helvete" (Norrköping 2002)

Fuck. Fuck fuck fuck. Fucks. Fuck off. Bastards says FUCK YOU. You fuck. Shitfuck. Fuck you, you fucking fucker. Gubben Sörling blev helt slut av det furiösa manglet och orkade nätt och jämnt pallra sig upp ur soffan för att låta oss golva honom igen. Nio fick vi. Nio. Snålt. Sex inspelningar på drygt tre år. Fem utgivna. Vi har egentligen aldrig lagt ner Absolute Bastards. Vi bara vilar lite. Make us an offer we can´t refuse! I dag spelar Zwedda i Nifters och Kaos, Kris & Helvete. Jocke spelar i Nifters och Dimension Zero.Beng (Hrafn) spelar i Death Wolf.

11, Jet Black Gasoline
 "
F.U. Society" (
Linköping 1997)


Jet Black Gasoline var ett band som uppstod ur röran efter ett annat punkrockband vid namn The Low Riders! The Low Riders hette från början Modern Outlaws, och var egentligen bara ett namnbyte på Destroy T.S.N från Skänninge! Sen sket det sig med skit, som det brukar göra med unga hetsiga punkare! Down right bad, till och med! The Low Riders splittade till två band! Hälften blev Raped Teenagers, resten härdade ut som The Low Riders! Hade kul tills allt sket sig fullständigt! Peter och jag (Coste) kände att vi hade mer i oss och spelade in två demos, senare släppta som "We're PUNK, You're NOT, FUCK YOU!!!!” Johan B-Lund, Malin Rodling och Mattias Vokbus är också i hög grad inblandade i Jet Black Gasoline.

Sörlings Svinstia – Jet Black Gasoline - FU Society